Framtiden för indirekta skatter: Automatisering, AI och nya regler förändrar spelplanen

Lianne Bowker, Senior Product Marketing Manager för Indirect Tax på Thomson Reuters, har följt utvecklingen noga. Hennes insikter pekar mot en framtid där indirekta skatter blir proaktiva, förutsägbara och en integrerad del av affärsstrategin.

Här är fem centrala trender som visar vart vi är på väg – och vad företag behöver göra för att ligga steget före.

1. E-fakturering blir hörnstenen inom regelefterlevnad

E-fakturering går snabbt från att vara ett effektiviseringsprojekt till att bli själva fundamentet i modern skatteadministration. Den verkliga styrkan ligger inte i det digitala formatet i sig, utan i den insyn som skattemyndigheter får i företagens transaktioner.

Indirekta skatter – som moms, GST och omsättningsskatt (sales tax) – är en av de största inkomstkällorna för stater världen över, särskilt i regioner som EU, Latinamerika och Asien. När myndigheter moderniserar går de från periodisk rapportering till realtidskontroll, och e-fakturering är nyckeln som gör detta möjligt. Skiftet är också ett sätt att få bukt med de omfattande momsbedrägerier som kostar länder miljarder varje år. Genom att få insyn tidigare kan myndigheter säkra intäkter och även underlätta för företagen att följa lagar och regler.

EU:s initiativ VAT in the Digital Age (ViDA) är ett tydligt exempel på hur momshanteringen förändras. Med lagkrav på e-fakturering för transaktioner inom EU senast 2028 och realtidsrapportering senast 2030 skapar EU ett system där myndigheter har insyn i transaktionsdata innan deklarationerna ens lämnas in.

Detta är mer än ett formatbyte – det förändrar relationen mellan företag och myndigheter. När skattemyndigheter ser transaktioner i realtid blir momsdeklarationen mer en bekräftelse på vad myndigheten redan vet.

Vi förutser att de flesta större ekonomier har infört obligatorisk e-fakturering eller realtidsrapportering senast 2027. Clearance-modellen – där fakturor måste godkännas av myndigheter innan de skickas till kunden – kommer att bli den dominerande standarden globalt, inspirerad av länder som varit först ut, såsom Italien, Brasilien och Indien.

2. Förifyllda momsdeklarationer blir norm

Skattemyndigheter har gått från att bara ta emot deklarationer till att själva driva processen framåt. De tar nu en mer proaktiv roll i efterlevnadsprocessen genom att använda stora mängder transaktionsdata för att skapa förifyllda momsdeklarationer.

Detta är ett tydligt skifte från den traditionella modellen där företagen själva tog initiativet och lämnade deklarationerna. Förändringen innebär fördelar för båda parter – myndigheter får bättre kontroll och företag kan minska den administrativa bördan. Men som vid alla större förändringar kommer en period av anpassning.

Myndigheternas data är inte alltid felfri, vilket betyder att företag snabbt måste kunna identifiera och rätta till avvikelser mellan deklarationen och sina egna system. Till skillnad från periodiska revisioner är detta en löpande process.

Det mest effektiva sättet att minska arbetsbördan? Säkerställ att källdata som matas in i e-faktureringssystemen är korrekta från början. Genom att prioritera datakvalitet får du trygghet i din efterlevnad och minskar behovet av korrigeringar längre fram.

Denna utveckling syns redan i Europa. Spaniens Immediate Supply of Information-system skapar utkast baserat på realtidsdata. Italien använder sin omfattande e-faktureringsplattform för att förifylla periodiska momsavstämningar. Ungerns realtidsrapportering genererar utkast som företag måste verifiera snarare än skapa från grunden.

Vi förutspår att egenhändigt upprättade momsdeklarationer kommer att vara ett minne blott i de flesta avancerade ekonomier senast 2030. I stället kommer skatteavdelningar att fokusera på avstämning, hantering av undantag och förklaring av avvikelser mellan myndighetsdata och interna register.

3. AI och generativ AI omformar skattefunktionen

Artificiell intelligens är inte längre en framtidsvision – den är redan här. Frågan är inte om AI kommer att förändra skattearbetet, utan snarare hur snabbt och hur omfattande.

Senast 2026 förutser vi att AI hanterar majoriteten av rutinuppgifter inom skatteefterlevnad i stora företag. Datavalidering, avvikelseidentifiering, avstämning av förifyllda deklarationer och till och med utkast till svar på myndighetsförfrågningar kommer i allt större utsträckning att utföras av intelligenta system snarare än av en mänsklig skattespecialist. Ett exempel är ONESOURCE Indirect Tax, som automatiserar upp till 95 % av processerna för indirekta skatter.

Det betyder inte att skatteexperter blir överflödiga – tvärtom. När AI tar hand om det rutinmässiga får experterna en mer strategisk roll. De kommer att fokusera på planering, policyanalys och att hantera den alltmer komplexa relationen med skattemyndigheter.

Generativ AI öppnar dessutom nya möjligheter. Senast 2028 förväntar vi oss att GenAI-system kan utforma tekniska ställningstaganden, analysera effekterna av föreslagen lagstiftning och till och med förhandla med myndigheter i rutinärenden.

4. Indirekta skatter styrs av system – inte bara lagar

En av de mest genomgripande förändringarna är övergången från efterlevnad som styrs av lagar och regler till efterlevnad som är inbyggd i digitala system och processer. Detta är inget mindre än en omdefiniering av hur skatt fungerar i den digitala eran.

Konceptet Continuous Transaction Controls (CTC) kommer att bli den dominerande modellen för administration av indirekta skatter senast 2030. Genom denna modell sker skatteberäkningar, rapportering och potentiella revisioner i realtid, med efterlevnad integrerad i transaktionsflödet snarare än som en separat aktivitet.

Detta systembaserade angreppssätt suddar ut gränserna mellan affärsverksamhet och skatteefterlevnad. ERP-system, e-handelsplattformar och betalningslösningar kommer att ha skattelogik direkt inbyggd i sina arbetsflöden, med realtidskopplingar till myndighetssystem.

5. Skattefunktionen blir helt integrerad

För att lyckas i den nya verkligheten behöver företag bygga flexibla och skalbara tekniska lösningar för skattehantering. Framtidens skatteplattformar kommer att se helt annorlunda ut jämfört med dagens ofta fragmenterade system.

Senast 2029 räknar vi med att ledande organisationer har infört fullt integrerade skatteplattformar som sömlöst kopplar samman interna system med skattemyndigheternas plattformar. Dessa lösningar kommer att innehålla:

De företag som investerar i dessa lösningar redan nu kommer att få stora fördelar i form av effektivitet, riskhantering och strategisk insikt när förändringstakten ökar.

Trots den snabba automatiseringen kommer den mänskliga faktorn att vara avgörande. Framtidens skattefunktion kräver medarbetare med en unik kombination av skatteexpertis, teknisk kompetens och strategiskt tänkande.

Senast 2028 förutser vi att ledande skatteavdelningar bemannas av tvärfunktionella team där traditionella skatteexperter arbetar sida vid sida med dataanalytiker, processingenjörer och teknikspecialister. Dessa hybridteam kommer att vara rustade för att navigera i det alltmer komplexa gränslandet mellan skattelagstiftning och teknologi.

Omvandlingen av indirekta skatter är inte något som ligger långt fram i tiden – den pågår redan nu och accelererar snabbt. Företag som tänker framåt har redan börjat förbereda sig för denna nya verklighet genom att:

De företag som omfamnar dessa förändringar kommer att upptäcka att skatteefterlevnad inte bara blir mer effektiv, utan också mer värdefull – genom att ge insikter som stärker affärsstrategin och skapar konkurrensfördelar.

Framtidens indirekta skatter är digitala, automatiserade och integrerade. Frågan för företag är inte om de ska anpassa sig till denna nya verklighet, utan hur snabbt de kan ställa om sin skattehantering för att lyckas i den.